alreadyexists Posted May 30, 2015 VT Supporter Share Posted May 30, 2015 http://m.bbc.co.uk/sport/football/32680463 This bought a tear to the eye. The BBC have compiled a video of our journey so far. If that doesn't make you feel something then you're dead inside. I have a splinter of ice for a heart and I still welled up. Link to comment Share on other sites More sharing options...
ismail-villa Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 My girlfriend just said "what are Villa doing in the cup final I dont understand" Lock her outside for the rest of the day so she can reflect on what she said. 4 Link to comment Share on other sites More sharing options...
sexbelowsound Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 That little old dear on the pitch after West Brom. If only the clowns at the FA had seen that clip. Link to comment Share on other sites More sharing options...
a m ole Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 I am so nervous. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Tony Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 hope we do not sing about Birmingham or west brom today, a seconds thought should not go to them today. small time. 1 Link to comment Share on other sites More sharing options...
Nicho Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 My girlfriend just said "what are Villa doing in the cup final I dont understand" Lock her outside for the rest of the day so she can reflect on what she said. Shes going to go celebrate Gerrards Birthday on the train tracks Link to comment Share on other sites More sharing options...
supermon Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Please please please please pleeeeeeeeeeease Aston Villa win today!! The Villa family deserves this Link to comment Share on other sites More sharing options...
Arj Guy Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Arsenal batter us for 89 minutes until Benteke pops up with a stoppage time header from a corner. You saw it here first Link to comment Share on other sites More sharing options...
CarewsEyebrowDesigner Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 (edited) Last night I had a vision. Well, it was more of a few scenes than a single vision. But anyway, it went like so. Kick off. Thousands of Villa fans gasped in horror as it became apparent that Sherwood had opted for a high line. A few minutes passed then Cazorla, on the half-way line, lobbed the ball over the Villa defence for Walcott to chase. Vlaar v Walcott, 1-0. After a few more scares another break from a half-hearted Grealish corner. The ball was headed out to Sanchez, who scampered to the penalty box in his inimitable style and squared it to Giroud for a second goal. Halftime, Villa changing room. Players silent. Shay Given, after a look at the glum faces around him, was inspired by a story he heard about Louis van Gaal. He stood, walked to the middle of the room and pulled down his shorts and boxers. "Look at this," he said and the players turned away, shy, intimidated, "look at it!" They look. "What's wrong with it?" he asked. The players shrugged, Agbonlahor more confused than usual. "I'll tell you what's wrong. It's not erect. I'm struggling here. I want my dick erect." Benteke smiled and nodded, Sherwood applauded, Vlaar wide-eyed because of a flashback to an odd night in Amsterdam. Second half. The vision got fuzzy. Benteke went close with a header soon after the break but that was it. The vision faded, the sound of fans chanting dampened. The dream moved on, I was touring Poland in a Duran Duran tribute act. Edited May 30, 2015 by CarewsEyebrowDesigner Link to comment Share on other sites More sharing options...
Nicho Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Last night I had a vision. Well, it was more of a few scenes than a single vision. But anyway, it went like so. Kick off. Thousands of Villa fans gasped in horror as it became apparent that Sherwood had opted for a high line. A few minutes passed then Cazorla, on the half-way line, lobbed the ball over the Villa defence for Walcott to chase. Vlaar v Walcott, 1-0. After a few more scares another break from a half-hearted Grealish corner. The ball was headed out to Sanchez, who scampered to the penalty box in his inimitable style and squared it to Giroud for a second goal. Halftime, Villa changing room. Players silent. Shay Given, after a look at the glum faces around him, was inspired by a story he heard about Louis van Gaal. He stood, walked to the middle of the room and pulled down his shorts and boxers. "Look at this," he said and the players turned away, shy, intimidated, "look at it!" They look. "What's wrong with it?" he asked. The players shrugged, Agbonlahor more confused than usual. "I'll tell you what's wrong. It's not erect. I'm struggling here. I want my dick erect." Benteke smiled and nodded, Sherwood applauded, Vlaar wide-eyed because of a flashback to an odd night in Amsterdam. Second half. The vision got fuzzy. Benteke went close with a header soon after the break but that was it. The vision faded, the sound of fans chanting dampened. The dream moved on, I was touring Poland in a Duran Duran tribute act. Woke up sticky? Link to comment Share on other sites More sharing options...
CarewsEyebrowDesigner Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Woke up hungry like a wolf. 3 Link to comment Share on other sites More sharing options...
dounavilla Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 (edited) How's Your Reflex today ? You Wild Boy ! Edited May 30, 2015 by dounavilla Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mantis Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 I'll put the dancing Russian man in my avatar for a year if we win this. 2 Link to comment Share on other sites More sharing options...
7392craig Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 I haven't stopped pacing the room all day, and I feel like throwing up, and I've still got hours left. Link to comment Share on other sites More sharing options...
sne Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 (edited) Swedish article about Villa and the Grealish family http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/erikniva/dokument/article20881143.ab Edit: Det var en gång en fotbollsklubb, och kanske var det så att det var den främsta fotbollsklubben i hela vida världen. Aston Villa grundades för 141 år sedan, när en grupp grabbar som kände varandra från kyrkan kurade ihop sig under en gaslampa för att prata framtidsplaner. De var beslutsamma unga män, och sedan gick allt snabbt. Innan det gått 15 år hade Aston Villa vunnit FA-cupen, och själva tagit initiativet till att skapa den engelska ligan. När sjömännen från det brittiska imperiet exporterade fotbollen ut i världen var det framgångsmaskinen Aston Villa de berättade om. När 1800-talet tog slut och den viktorianska eran nådde sin ände hade de vunnit ligan fem gånger och cupen tre gånger, fler än några andra. Det nya seklet rullade in, och titlarna tycktes följa efter. Aston Villa vann FA Cup-finalen 1905 också, inför fler än 100 000 åskådare nere i London. En av finalhjältarna då var förresten en mustaschprydd trotjänare som hette Billy Garraty och var född i Aston-området. Kom ihåg den gentlemannen, kom ihåg det namnet. Vägrade göra Hitlerhälsningen 1900-talet var ju vad det var i Storbritannien, och Birmingham var inte undantaget. Ett världskrig här, en nedmontering av imperiet där. En enorm ekonomisk depression, och ett ännu värre världskrig runt i annalkande. 1938 var det fotbollssommar i Nazityskland. Det engelska landslaget var inbjudet, tog seden dit de kommit och radade upp sig i en unison Hitlerhälsning på Olympiastadion i Berlin. Dagen efter spelade Aston Villa på samma arena. Trots påtryckningar från både de tyska arrangörerna och de brittiska diplomaterna vägrade de styvnackat göra Hitlerhälsningen. Under åren som följde därpå skulle 1 852 ton tyska bomber regna ner över Birmingham. Något samband mellan det ena och det andra fanns såklart inte, men det har ändå förblivit en sån där sak som Villa-fansen gillat att referera till när de ska förklara vad som är speciellt med deras klubb. De är de rakryggade, de principfasta, de tappra fotbollskämparna med lejon på bröstet. Det finns många United och många City, men det finns bara ett Villa. Det var de som först klädde sig i vinrött och blått, och sedan såg på när andra kopierade dem. Och när tiderna blir tuffa måste man ha något att hålla fast vid. Bilindustrin som Birmingham byggts runt kollapsade i början av 1980-talet, och oron och vreden spred sig snabbt i områden som dränerades på arbeten och pengar. Sommaren 1981 greps hundratals efter våldsamma upplopp bland dem som hade allt svårare att hitta något hopp i tillvaron – men säsongen som följde gick The Villa och vann hela jäkla Europacupen. Trots att de blev utspelade av Bayern München i finalen klamrade de sig kvar i matchen, och med 25 minuter kvar felträffade centerskånken Peter Withe in det enda målet. Uppe på läktaren jublade en ung murare som hette Kevin Grealish, och som hade åkt ner till Rotterdam med supporterbussarna från Birmingham. Ni får lov att lägga honom också på minnet. Sonen blev bara nio månader När nästa sekelskifte närmade sig var inte Aston Villa längre den främsta fotbollsföreningen i världen, utan en alltmer medioker Midlands-klubb i mängden, en sådan som liksom smälte samman med den gråbruna vardagen. Framgångarna blev färre och färre, ambitionerna mindre och mindre. Frustrationen över det hade vuxit hemma hos Kevin Grealish, men en dag blev det fasansfullt tydligt hur relativ fotbollens betydelse ändå är. Familjens tredje son, Keelan, vaknade aldrig den morgonen. Han hade drabbats av det som benämns som plötslig spädbarnsdöd, blev aldrig äldre än nio månader. Liven blev aldrig desamma igen för föräldrar och syskon, men de fortsatte ändå. Samma år som den minste brodern gick bort fick den fyraårige mellanbrorsan sin första säsongsbiljett på Villa Park. Han växte upp där, lärde sig spela fotboll på parkeringen i skuggan av Holte End. Bra blev han också. Upptäckt av Aston Villa redan som sexåring, dominant i deras pojk- och juniorlag hela vägen igenom ungdomsåren. Som 16-åring satt han på bänken när a-laget mötte Chelsea på Stamford Bridge. Säsongen därefter var han dominanten som gjorde så att Aston Villa gav eko i Europa igen, då U19-laget vann Champions League-substitutet NextGen. Efter varje mål pekade Jack Grealish upp mot himlen, mot lillebrodern som levde sitt korta liv i en sparkdräkt med Aston Villas färger. ”Han är så älskad här” I vintras twittrade Jack Grealish ut ett meddelande som slutade med att han bötfälldes av klubben: – Kan inte vänta tills jag kan spela fotboll lycklig igen. För de som inte kände till bakgrunden kunde det framstå som ett självupptaget tweet i mängden, ett sånt där en ung talang satte sin egen speltid framför lagets bästa. Mottagandet bland Aston Villa-fans var ett annat. På andra sidan av sidlinjen var känslorna nämligen precis desamma. Fansen kunde inte vänta tills de kunde titta på fotboll med glädje igen, för i det här skedet var Aston Villa på väg att sätta någon form av rekord i deppighet. Mållösa matcher var det bästa som gick att hoppas på. Under säsongens första 25 matcher gjorde Paul Lamberts lag ynkliga 12 mål – lägst i hela Premier League-historien – och till och med de mest luttrade fansen lämnade in. Hemmamatchen mot Southampton spelades inför 25 311 åskådare, klubbens lägsta publiksiffra på hela 2000-talet. När vändningen kom var den nästan biblisk i sin symbolik. Tim Sherwood drog in med sin egensinniga energi, och gav omedelbart lagets kreativa nyckel till en 19-åring som aldrig ens fått starta en Premier League-match tidigare. – Jag tvekade aldrig, och vet ni varför? För att han är så älskad här. När jag först kom hörde jag hur fansen sjöng någons namn, och jag tänkte: ”Det är inte mitt”. Det var Jacks. Han satt på bänken bredvid mig, säger Sherwood. Spelbegåvning från framtiden Omedelbart dribblade sig Jack Grealish in i Premier League-aristokratin, med sitt bakåtslickade hår från 1950-talet, sina nedhasade strumpor från 1970-talet och sin spelbegåvning från framtiden. Artisteriet och glädjen var tillbaka på Villa Park. Laget hade fått en kreatör, fansen en representant som tänkte och kände som de själva gjorde. – Vi är en Aston Villa-familj, och det är inte svårare än så. Om jag vill flytta, om jag kan se mig själv spela någon annanstans än här? Naturligtvis inte. Det här är min klubb. Aston Villa har överhuvudtaget inte vunnit någonting alls på nästan 20 år, så Jack Grealish har själv aldrig sett dem lyfta en titel. Två gånger har han åkt till Wembley som supporter tillsammans med sin pappa, men båda gångerna har de fått åka tillbaka upp längs M40 som förlorare. – Egentligen har vi aldrig haft ett särskilt bra lag under min livstid, men vi har ändå alltid varit en stor klubb. Jag har hört berättelserna, jag kan historien. Det är inte särskilt många klubbar som varit Europamästare. Grät efter semifinalen För en dryg månad sedan vann Aston Villa eftertryckligen mot Liverpool i FA Cup-semifinalen på Wembley. Hela familjen Grealish var på plats. Det var farbröder och kusiner och alla andra som delat stolsrad på Doug Ellis Lower i så många år. Bara lillgrabben saknades. Jack Grealish var upptagen med att lattja med Liverpools försvarare, med att säkra segern och utses till matchens spelare. När han väl kom upp till de andra efter slutsignalen så började både han och hans föräldrar att gråta. För många var det här dagen då Aston Villa kom tillbaka. För familjen Grealish var det inte riktigt så. Visst var det speciellt med den största framgången på årtionden, men ur deras värld hade den här fotbollsklubben aldrig någonsin försvunnit. The Villa hade funnits med dem från generation till generation, i medgång, i motgång och i alla de tider då egentligen inget särskilt händer. Pappan tog otvättade matchtröjan När Kevin Grealish vaknade hemma i huset i sydöstra Birmingham dagen efter tittade han sig omkring. Vinrött och ljusblått. Aston Villa-souvenirer bredvid familjeporträtten på väggarna. Keelan, sonen som dog. Hollie, dottern som föddes med cp-skada. Och så lagbilden från FA-cupfinalen 1905, den med Billy Garraty i centrum. Den där Jack Grealishs mormors morfar alltså understryker precis hur djupt rotad Aston Villa är i den här släkten. Cuphjälte då, cuphjälte nu. På soffan under lagbilden hade familjens 19-åriga son slängt sin otvättade matchtröja från Wembley. Kevin Grealish tog den i händerna, funderade på om han skulle se till att få den inramad omedelbart. Men nä, det gällde att ta vara på detta. Kevin Grealish luktade på gräsfläckarna, drog på sig tröjan och gav sig ut i måndagen. Skollämning med smådöttrarna, en vända till gymet, sedan in på den lokala puben. Någon som håller på Birmingham? Eller West Bromwich, Wolverhampton? Familjen Grealish håller på Aston Villa. Eller som de säger i England: De är Aston Villa. Källor: Birmingham Mail, Express & Star, Solihull Observer, The Villa Times, Daily Mail, The Independent, The Times. Edited May 30, 2015 by sne Link to comment Share on other sites More sharing options...
Dodgyknees Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Removing myself from this forum for now. Too nervous to think. See you on the other side. Link to comment Share on other sites More sharing options...
PriceyDownunder Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 (edited) Best I could do Limpid... Edited May 30, 2015 by PriceyDownunder Link to comment Share on other sites More sharing options...
Stevo985 Posted May 30, 2015 VT Supporter Share Posted May 30, 2015 Girlfriend's boss and all his bluenose mates are having a "hope Villa lose" party tonight and watching the game. Some have even bought Arsenal shirts. Bunch of sad ****. Let's ruin that party 2 Link to comment Share on other sites More sharing options...
StefanAVFC Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Currently sat in Tamworth on a bus already half an hour behind schedule. National express are a joke. Link to comment Share on other sites More sharing options...
sexbelowsound Posted May 30, 2015 Share Posted May 30, 2015 Girlfriend's boss and all his bluenose mates are having a "hope Villa lose" party tonight and watching the game. Some have even bought Arsenal shirts. Bunch of sad ****. Let's ruin that party That has to be one of the most pathetic things i've heard. Currently sat in Tamworth on a bus already half an hour behind schedule. National express are a joke. On the bright side, Tamworth is a glorious place! Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts